Slöingeprofilen stadsplanerar legostaden Lazytown.

Jag heter Mikael Malmqvist 41 år, Gift med Jamie och bor i en villa i Heberg med 4 katter samt en häst men han bor i ett stall utanför Åkulla bokskogar. Jobbar som Servicetekniker på 4evergreen. Är glad och klurig person som tycker om att lösa problem. Mitt nick som jag använder är Mullemannen.

Jag bygger mest City, där jag kan vara stadsplanerare, arkitekt, tycker om att få in roliga små scener i min stad. Staden heter Lazytown (Slöinge). Under åren har staden utvecklats, mer lego har köpts och byggtekniker har förbättrats.

Jag startade att bygga med lego i vuxen ålder 2006 när jag plockade hem min lillebrors och mitt lego från mammas vind för att mest se vad som fanns.

Från början innan jag gick med i Swebrick (2016) så satte jag mest ihop färdiga set som jag satte ihop med väg och bildade en stad. Efter min första utställning på Halmstad Bibliotek, och det tack vare att jag lärde känna Henrik Blycker Persson som bjöd med mig till detta eventet, började jag bygga mer efter eget huvud och detta har utvecklats mer och mer under åren.

Officiella favoritsetet som har funnits med under alla dessa åren i min stad måste vara Pizza corner med busstopp och den gula bussen. (City corner 7641 från 2009, senare som nyutgåva 60031 från 2013).

Jag bygger vidare på min stad och utvecklar hela tiden och förbereder inför utställningar under 2021, säger Mikael.

Foto och textredigering; Per-Olof Rhodin (c)2020

Se Mikaels resa med Lazytown här.

Hot Rod hett i sommar

Hot Rod av fabrikat HIGHBOY från år 2009. Automatväxlad, bensindriven med motoreffekt på 169 kW.

Hot Rod är ursprungligen en benämning på en ombyggd amerikansk öppen bil, så kallade roadsters, tillverkade innan år 1949. Begreppet används numera mer brett och innefattar då även täckta vagnar, bilar tillverkade så sent som 1969 eller rentav icke-amerikanska bilmärken. En Hot Rod är dock alltid ombyggd. Det var Hot Rod-trenden som inspirerade biltillverkarna i Detroit att börja utveckla och sälja muskelbilar.

B-modell av Technic set nr 42093.

Hot Rod-kulturen uppstod i USA åren efter andra världskrigets slut. Amerikanska soldater hade sett små, lätta och snabba sportbilar från MGFerrari, och Morgan i Europa. Dessa bilar erbjöd goda prestanda och mycket körglädje, och väl hemma i USA började hemvändande krigsveteraner att modifiera gamla bilar för att efterlikna dessa egenskaper.[1] Ursprungligen var det vanligaste utgångsobjektet gamla T-Fordar, som fanns i riklig mängd runt om i landet. För att erhålla bättre prestanda genom reducerad vikt demonterades karossdelar som ansågs ”onödiga”, exempelvis skärmarna och motorhuven. Hjulupphängningen modifierades, modernare bromsar monterades och den fyrcylindriga originalmotorn trimmades.

En Hot Rod från 2006 uppställd på Landeryds tågdagar. Bilen är automatväxlad med en motoreffekt på 149 kW och drivs med bensin.

Efter T-fordarna kom A-Fordarna att hamna i rodbyggarnas fokus. Dessa var tyngre, men betydligt mer robusta konstruktioner, egenskaper som kom väl till pass då V8:or började bli allt vanligare och påfrestningen på chassina därmed allt påtagligare. Den första bilen som masstillverkades med V8 från fabrik var Ford av 1932 års modell. Den var ett naturligt val för Hot Rod-folket, och många anser att 1932 års roadster från Ford är den ultimata utgångspunkten för ett Hot Rod-bygge!

Foto: Per-Olof Rhodin(c)2020.
Text i urval från wikipedia.

Fler bilder på Hot Rod i Technic.

Starka tillsammans!

Maktmissbruk, korruption och övervåld kan aldrig tillåtas få övertag. Upplopp, skadegörelse och våld kan å andra sidan inte heller försvaras av det förstnämnda. Jag kan därmed fördöma mordet på George Floyd samtidigt som jag fördömer dom extrema motreaktionerna. Rasism är aldrig okej i någon form och övervåldet som ledde till döden för George Floyd är tragiskt. Jag står således upp för allas lika värde. Poliser är också människor, fädrar och mödrar. Enskilda polisers rasistiska handlingar i tjänsten måste naturligtvis stävjas. Det var polisingripandet mot George Floyd i Minneapolis den 25 maj som blev startpunkten för de världsomfattande protesterna mot rasism och polisbrutalitet. ”polisen har en central roll i arbetet för att säkerställa respekten för människors grundläggande fri- och rättigheter. För att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt krävs att den åtnjuter ett starkt förtroende hos allmänheten. Det är därför centralt att polisen utför sitt arbete på ett sätt som inte diskriminerar eller upplevs som diskriminerande”(1).

Från ett tidigare reportage. Poliser med förstärkningsvapen.


Jag var 22 år när nyheterna om polismisshandeln av Rodney King kablades ut över världen. ”Kravallerna i Los Angeles pågick 29 april-4 maj 1992 och bröt ut som en reaktion på att fyra polismän, tre vita och en med latinamerikansk bakgrund, frikändes från anklagelser om misshandel och tjänstefel i samband med det våldsamma gripandet av Rodney King, en svart man på permission. Gripandets senare del filmades av en amatörvideofotograf och fick stor uppmärksamhet. Den friande domen, som förkunnades av en huvudsakligen vit jury, uppfattades av många som rasistisk. Det redan spända läget urartade, och kravaller utbröt. Femtiotre människor dödades, över 2 300 skadades och 8 000 personer greps till följd av kravallerna”(2).

Jag är uppväxt i en tid då det fanns kvarterspoliser och polisbilarna var svart- och vita. Jag inser att mycket har hänt sedan dess men fortfarande vill jag tro att poliserna vill gott. Innan ”RAKEL” tog över hade radiobilarna, ja dom kallades så, (polisbilarna alltså) ett anropsprefix som började på SH följt av länsbokstav och individnummer på tre siffror. SH stod då för Swedish Help, till exempel SHM123, där M stod för f.d. Malmöhus län. Ambulanser och brandbilars prefix stod vid samma tid för Swedish Danger SD, t.ex. SDL123, där L stod för f.d. Kristianstad län.

Protester mot orättvisor är naturligtvis inget nytt och har i just rasismfrågan en anfader i Martin Luther King, känd för sitt tal i Washington 1963 och sitt uttalande ”-I have a dream” ”År 1964 blev King, den då yngsta personen att motta Nobels fredspris för sitt arbete att avsluta rassegregering och rasdiskriminering genom civil olydnad och andra fredliga medel. Där utökade han amerikanska värden genom visionen om ett samhälle som behandlade människor utifrån helheten av ens karaktär ”(3) Från  1970 genomfördes i Sverige ”blåljusreformen” vilket innebar att de röda och gula ljusen ersattes med roterande blåljus och 2005 beslöt Rikspolisstyrelsen att införa dagens högreflekterande märkning på polisbilarna i blått och gult, det så kallade Battenburgmönstret” (4).

Nyligen var en par polisenheter samlade i ett annars lugnt område och det väckte så klart min uppmärksamhet. Två bilar lämnade platsen och jag tog min fyraåriga son med mig för att på avstånd titta på den sista kvarvarande polisbilen. Jag kunde se att en polis talade i telefon och vi fortsatte titta på avstånd. Dörren öppnades plötsligt och en kvinnlig polis med långt brunt hår och snälla ögon kom ut till oss. Fastän att hon var mitt emellan två uppdrag tog hon sig tid att prata med min son och mig. När hon sedan släppte ut sin tjänstehund för att han skulle få hälsa på schäfern var vår lycka gjord. Hon frågade min son vad han ville bli när han blev stor och hon föreslog att han skulle bli polis. Innan vi skildes åt överlämnade hon en nalle till honom. I svåra tider för vårt samhälle tänker jag på detta mötet och påminns om att poliser också är människor. Lösningen på missförhållande är kommunikation och ömsesidig respekt.

En viktig skillnad i vårt samhälle idag är den ”ringarna på vattnet effekt” som protesterna får. ”En rad amerikanska företag har de senaste dagarna öppet tagit ställning på sociala medier mot polisbrutalitet och rasdiskriminering. stora företag som Walt Disney, Nike, Levi Strauss och Netflix går officiellt ut och säger sin mening. Streamingtjänstbolaget Netflix publicerade ett uttalande på sitt twitterkonto som spreds i stora kretsar och snabbt fick över en miljon gillanden.”(5) Tidigare har vi sett artister öppet ta ställning i andra politiska frågor. LEGO tar också ställning. ”I ett syfte att visa respekt för de människor som demonstrerar efter George Floyds död väljer nu den danska leksaksjätten Lego att tillfälligt plocka bort mer än 30-tal figurer från sina digitala reklamkampanjer, skriver CNBC.

Bland annat tas poliser, brottslingar och utryckningsfordon bort och även en modell av Vita huset försvinner tillfälligt.” (6) LEGO går sedan ytterligare ett steg och säger “There is no place for racism in our society … Our mission is to inspire and develop the builders of tomorrow, and that includes inspiring them to be tolerant, inclusive and kind. We stand with the black community against racism and inequality. There is much to do. We will donate $4 million to organizations dedicated to supporting black children and educating all children about racial equality,”(7)

Tillsamman är vi starka.

Text och foto: Per-Olof Rhodin(c)2020.

1. 2017 Civil Rights Defenders Förord till RAS-/ETNISK PROFILERING I SVERIGE
https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.361560.1513162298!/menu/standard/file/CRD-5600-Rapport_Slumpvis-utvald_final.pdf

2. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kravallerna_i_Los_Angeles_1992

3 https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther_King

4. https://sv.wikipedia.org/wiki/Polisfordon_i_Sverige

5. https://www.dn.se/ekonomi/usa-foretag-tar-stallning-mot-polisbrutalitet/

6 https://omniekonomi.se/lego-plockar-tillfalligt-bort-figurer-efter-floyds-dod/a/GGkzR9

7 https://www.facebook.com/LEGOSverige/