Svensk anknytning för Mikael

Jag heter Mikael, är 53 år och hittade tillbaks till Lego 2002. De första setten jag köpte då var från Star Wars-temat men numera går allt bra som är intressant! Jag var LEGO Ambassadör i 10 år för Eurobricks, och var med och startade Swebrick där jag också varit inofficiell Ambassadör och just nu är dess ordförande.

Jag har försökt att bygga byggen som har svensk anknytning under de senaste åren. Byggnader på orter som vi har haft event på såsom Visby vattentorn, Halmstads stadsbibliotek eller exempelvis Kungavagnen Ao3 2904. Jag har nu en lista med saker som jag utifrån samma tema, Sverige, vill försöka bygga någon gång.

Inför förra årets 10-års jubileum för Swebrick så tänkte jag på min numera tyvärr bortgångne danske vän Svend Erik Saksun (Legonick Colonel) som byggde en mosaik föreställande ett danskt frimärke med drottning Margarethe II. Det är noterat som den hittills största LEGO mosaiken som föreställer ett frimärke. Den var 1,02 x 1,28 m stor och använde 20480 1×1 plates. Sverige har ju ett världsberömt frimärke, Gul tre skilling banco, så här fanns det något att försöka bygga, bland annat med Svend Erik i minnet.

Sagt men inte gjort, så var det bara att sätta igång. Det första att ta ställning till var storleken. Jag tog en bild av frimärket och pixlade det i ett bildbehandlingsprogram för att se vilken storlek som gav en i mitt tycke tillräcklig upplösning för att frimärket skulle få ett bra utseende utifrån 1×1 plates, som är en stud/plupp. Jag var dessutom sugen på att bygga något rejält stort så jag fastnade för en upplösning på 288×304 vilket gav 87552 studs. Detta fördelas på bredden på sex st 48×48 basplattor och på höjden också sex 48×48 basplattor med en extra rad med höjden 16 studs. I meter blev den därför 2,30 x 2,42 meter stor. Som färg för att representera den gula nyansen valde jag den kulör som LEGO benämner flame yellowish orange men som i svenskt vardagsspråk kallas brandgul.

Jag insåg snabbt att det varken var ekonomiskt eller design-/byggmässigt genomförbart att endast använda 1×1 plates utan jag valde olika stora plates i vitt, svart och brandgult. För att försöka efterlikna den lite mjukare svärtan på partier där stämpeln inte färgat av sig helt inkluderade jag även trans black, dvs. genomskinligt svart, som kulör.

Det som många av oss AFOLs har är en optimism som inte är att leka med. Den visade sig komma i konflikt med verkligheten när det gällde att hinna klart till Swebricks 10-års jubileum i Borlänge, utan bygget fick istället ta längre tid. Jag gjorde en grovindelning utifrån en bild på det riktiga frimärket på var de olika 48×48 basplattorna skulle innehålla för del av frimärket och började sen med den svarta bakgrunden och frimärkets vita tandning. Därefter gjorde jag det delar som är ”ramen” i motivet – texterna och siffrorna. Slutligen byggde jag kronan med bakomliggande ”tapetmönster”. Eftersom trycktekniken på 1850-talet inte var lika bra som idag så är mönstret rätt suddigt och oskarpt på originalet. Här valde jag att bygga det mer ”perfekt” – dels för att det är svårt med de få färger jag valde att arbeta med, få fram en mjukhet/suddighet och dels för att jag gillar den stil som gamla serietidningar har med starka avgränsade färger.

Under byggets gång så tittade jag hela tiden på originalbilden och försökte sedan efterlikna placering, kurvor och motivet allteftersom. Några gånger fick jag backa lite, dvs. lossa ditsatta bitar för att göra om men förvånansvärt lite faktiskt.

Frimärket byggdes som jag nämnt på lösa 48×48 plattor som sedan skulle fogas ihop på den plats där frimärket skulle ställas ut. En basplatta med ett lager plates på är inte stabilt utan det visade sig att jag var tvungen att bygga en mobil vägg i tre delar som fick agera staffli. Här fick jag användning för min ringa kompetens i regling och skivinfästning!

Efter premiärutställandet på Klossfestivalen i Örebro i början av juli så insåg jag att det inte räckte med att ha ett stort stabilt staffli/en vägg bakom när själva basplattorna bågnade under sin egen tyngd. Beslutet blev därför att bygga en version 2.0 vilket innebar att jag tog loss alla plates från basplattorna, och byggde ett stabilt lager under själva motivet. Det består i höjd av en brick med en plate på. Därefter satte jag tillbaka alla motivets plates igen, så man kan säga att jag har byggt frimärket två gånger. Nu är själva bakgrunden till frimärket, det svarta, fortfarande byggt direkt på basplattan men frimärket i sig är förhöjt. De förhöjda delarna på plattorna kan nu också sammanfogas med en Technic axel in i Technic 1×2 bricks, som gör det hela väldigt mycket stadigare än att använda överlappande plates i motivet som version 1.0 var beroende av.

Sammanfattningsvis så var det ett roligt och utmanande bygge som jag nog kommer att behålla ett tag. Användningsområdet för brandgula plates är kanske också lite begränsat så jag känner ingen stress att riva för att de behövs i något annat bygge. Och jag hoppas att Svend Erik förlåter mig för att numera inneha det inofficiella rekordet i att i mosaikform efterlikna ett riktigt frimärke!

Text av Mikael för Bricksway.
Foto: Per-Olof Rhodin (c)2020.