Premiärtur med batterigräsklipparen.

”Unboxing”
Märke/modell: DEWALT Brushless DCMW564P2.
Bra och logiskt packad. Väl skyddad. Lätt att lyfta ur med hjälp av dubbla lyfthandtagen. Endast två skruvar behövde monteras och handtaget låsas i önskad höjd. Batterierna hade jag plockat ur och laddat i förväg.

Bruksanvisningen  
Var bedrövlig. Som väntat ett häfte på flera språk automatiskt översatt till svenska. Känns så fattigt att ingen svensk ens verkar ha skumläst bruksanvisningen. Att kalla gräsklipparen för apparaten eller ”försök att inte FLYTTA för mycket gräs på en gång” blir bara skrattretande. Sen är ju bruksanvisningen så full av varningar och friskrivningar pga Amerika med sina stämningar i det oändliga, så vem orkar tröska igenom allt det. Nej, jag efterlyser en lättsam och underhållande text med bara handhavandet varvat med tydliga färgbilder. Juridiken kan vara som bilaga.

Hon ”tankar” klipparen innan start.

Uppstart.
Läste innan en recension av en som skrev att den var lättstartad. Tror jag det, det är en elmotor! Efter lite koll i nämnda instruktionsbok var handhavandet mycket enkelt. Motorn gick upp i arbetsvarv direkt. Jag tyckte den lät högre än jag förväntat mig medans frun tyckte den var tystare än hon förväntat sig. Ljudet i sig var oavsett behagligt och vi körde utan hörselskydd.

Resultat.
Klipparen saknade drivning på hjulen vilket jag förväntat mig skulle finnas. Å andra sidan var den mycket lättkörd ändå och med sina stora bakhjul lydde den min minsta vink. Klipphöjden var enastående enkel att reglera i fem lägen med en spak men maximal höjd var i mina ögon löjligt högt. Klippbredden på 48 cm var riktigt bra och kåpan i metall kändes rejäl. Saknade dock skydd för kåpans ytterkanter där de sticker utanför hjulens bas. Går på en sekund att repa ”lacken” och vips är rostangreppet nära. Här kommer jag att sätta något eget skydd. Klipparen är annars väl att jämföra med en bensindriven i klippförmåga. Jag har haft steglöst varvtal på mina Stigaklippare tidigare men med denna var det fullt ös hela tiden. Förstår därför vad som menas med effektslukande. Till denna medföljde laddare för ett batteri och två 5A 18V batterier. Vårt gräs var ganska blött efter regn men vi behövde klippa ändå. Visade sig också att den vid leverans var inställ på multiklipp, vilket också lär vara ansträngande och effektslukande.

Gammal begagnad Stiga bensinare som vägrade starta blev startskottet för nytänkande och nyköp.

Lyriska över att ta vår investering i bruk (ja, det är så vi ser det efter år av gamla begagnade bensinare köpta för några hundra) var det till att turas om att premiärköra. Tydliga dioder för batteriernas status på gräsklipparen indikerade en lika snabbt fallande körtid som ett läckande rymdskepp i Star Wars. Snacka om räckviddsångest. Det var på håret, eller heter det strået, att vi kunde klippa vår lilla gräsmatta på en laddning. Maskinen dog lagom till vi var färdiga. Att det utlovas att klipparen skall klara si och så många hundra kvadratmeter klippning på en laddning är egentligen ett stort hån mot oss konsumenter men jag orkar inte bry mig. Sanningen är att den klarade en bråkdel med medföljande batterier. Vi har en del andra Dewaltmaskiner som med fördel kan ”ärva” medföljande 5A batterierna så småningom och vi har en laddare sedan innan, så vi kan ladda båda samtidigt. Det gör att det känns mer ekonomiskt försvarbart med köpet och vid tillfälle blir det några flexvoltbatterier till klipparen. Klipparen är vår enskilt dyraste Dewaltmaskin och jag är glad att vi kan klara oss på medföljande batterier så länge.

Om batterigräsklippare är framtiden är svaret enligt min yrkesverksamma syster ett tydligt nej, men det är det som gäller just nu. Jag är i alla fall glad över att vara en del av nutiden och gräsklippningen har aldrig varit roligare.

Del II

Text och bild: Copyright 2023 Per-Olof Rhodin
Detta är en recension men också en krönika där åsikterna är mina egna!