Rymdteknik – så ock på jorden!

”Rymdforskning och rymdteknik har en plats även på jorden. Projektet Mot nya höjder vill öka elevers intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Vi vill också hitta mötesplatser och former för samarbete mellan skola och näringsliv” säger Marcus Brunskog, projektledare i Mot nya höjder, Länsstyrelsen i Krono-bergs län. Den 9 maj på Ljungby Arena talade rymddesignern Cecilia Hertz inför skolelever från Ljungby kommun med flera. Sammanlagt var det närmre 300 åhör-are som samlade sig denna strålande vårdag för att lyssna på en riktig inspira-tionskälla inom rymdteknik.
– Rymden är ett spännande område, och kan bidra till att peppa unga elever till att intressera sig för matematik, teknik och naturvetenskap, säger Cecilia med sitt varma leende.

IMG_25382001 startade hon Umbilical Design trots att många ansåg att man absolut inte kunde start ett rymddesignföretag i Sverige.
– Sverige är långt framme inom både design och rymdteknik, så vad kunde då vara roligare än att sätta Sverige på den internationella rymddesignkartan? säger Cecilia. ”Umbilical” betyder navelsträng. I rymdsammanhang används termen för allt som förbinder saker med varandra, till exempel för att beskriva den livsviktiga länk som förbinder rymdfarkosten med en astronaut på rymdpromenad. Företaget har ansvar för att utveckla tekniköverföringen från rymdsektorn till svenska industriföretag. Det över-gripande målet är att skapa ökade affärsmöjligheter för näringslivet genom att dra nytta av de kunskaper om material, metoder och synsätt som finns i rymdsektorn.

När Cecilia väl fick smak på rymden ledde allt hon gjorde i den riktningen. De två sista åren på min utbildning Industridesign på Lunds Tekniska Högskola arbetade hon med rymddesign i samarbete med både NASA och den europeiska motsvarigheten ESA. Examensarbetet, som hon gjorde tillsammans med tre kamrater, handlade om att utveckla interiören i rymdfarkosten Crew Return Vehicle (CRV), vilken planerades att användas som räddningsfarkost av besättningen på Internationella rymdstationen (ISS). Rymdstationen kretsar kring jorden bara 40 mil ovanför våra huvuden och är alltid bemannad. På NASA jobbade hon nära astronauterna, bland annat med vår svenske astronaut Christer Fuglesang.

Om mindre än 15 år kan det bli verklighet att bo på månen genom projektet ”Moon Village 2030”. Cecilia har medverkat vid konstruktionen av ett ’Mission Control Center’ på månen som är tänkt att bli en länk till en kommande bas på Mars. Hon har också arbetat mycket med att förbättra de sociala miljöerna för astronauterna. När astro-nauterna mår bra så presterar de bättre. Det har till exempel handlat om att utveckla träningsredskap eftersom en astronaut måste träna minst två timmar per dag för att hålla muskler, skelettet och kroppens funktioner igång i tyngdlösheten.

En resa till Mars tar med dagens teknik sex månader. Himlakropparnas rörelser gör sen att man kan stanna i 7 dygn eller 500 dygn innan hemresan, däremellan är man ”fast”.
– Vem vill stanna bara en vecka efter ett halvårs resa, säger Cecilia i en retorisk fråga. ”Låt mig ge ett exempel som beskriver hur vi tänker. Ett framtida boende på Mars är något av det mest hållbara system man kan tänka sig. Allt måste återanvändas, man måste snåla med resurserna, varje yta måste optimeras, vatten är bristvara, färsk mat måste odlas som komplement till frystorkat. Hur kan man bo på en minimal yta och ändå trivas och vara säker? Rymdteknologier erbjuder mängder av nya idéer om man är beredd att tänka om.”
– Jag har själv upplevt tyngdlöshet och jag vet att det ställer om perspektiven fullständigt, säger Cecilia.
_DSC9453w

Det kostar 10 000 dollar för varje kilo som skickas upp i rymden. Det skapar behov av nytänkande. Cecilia berättar om några exempel där hon använt sin kunskap om rymddesign för att utveckla nya produkter och lösningar på jorden. Utgångspunkten är ofta att förbättra villkoren för dem som befinner sig i extrema situationer eller miljöer. Rymdmaterialen har allt det som efterfrågas i industrin idag: låg vikt, de tål extrema temperaturer, de är kompakta och har god hållfasthet. Varje krona som investeras i rymdindustrin kommer samhället till gagn tjugo gånger om i form av nya företag, nya produkter och nya jobb. Ett exempel är att använda rymdteknik för att optimera volymen i en lastbilshytt. Kraven som ställs på en lastbilschaufför påminner om dem som möter en astronaut när det gäller att hantera mat, hygien, boende och arbete på en mycket liten yta.11990632_537274366447137_6605592336708871958_n

Umbilical Design har utvecklat ett system kallat Personal Black Box (PBB), för automatisk larmning vid MC-olyckor, registrering av vitaldata (t.ex. puls och andnings-frekvens) och förmedling av insamlad information. Lösningen snabbar upp och förbättrar räddningsinsatsen. System för att sända vitaldata används sedan länge i lavinsändare inom till exempel off pist-skidåkning. En produkt för just alpinsport Cecilia tagit fram är en hjälm där det stötdämpande materialet består av aluminiumskum i stället för frigolit. Utgångspunkten var att använda så kallad biomimetik, det vill säga att hämta inspiration från djur- och växtriket. Hon ville här efterlikna den struktur som bockhornsfår har i sitt skelett och använde aluminiumskum som utvecklats inom rymdindustrin. På det viset är hjälmen starkare samtidigt som den kan göras tunnare.

IMG_2569– Mitt nästa stora projekt är arbetet med Christer Fuglesang Space Center, som ska vara klart om fem år, säger Cecilia.
Centret skall byggas som ett gigantiskt energisnålt hus av sensationell karaktär på en strategisk plats nära Stockholm och bli en systerbyggnad till NASA Sustainability Base i Kalifornien. Byggnaden konstrueras och utformas efter lärdomar från bl.a. hur man skapar ett kretsloppsboende i rymden. Det skall bli en naturlig internationell mötesplats med inspirerande utställningar samt plats för boende och konferens.
– Vi ska fortsätta visa världen att Sverige är ett land att räkna med i rymdsammanhang, säger Cecilia.

Text och bild: Per-Olof Rhodin

 

Lämna ett svar